Astrid &: Agnes

Astrid & Agnes LILLY Örhängen 4 mm Kristall/Guld

Visa prisuppgifter

Läs mer och köp

* Artikelnamn LILLY Örhängen 4 mm Kristall/Guld * Bredd ų 4 mm * Material Guldpläterat stål * Sten Cubic Zirconia * Kollektion Lilly * Varumärke Astrid & Agnes * Artikelnummer...


Beställ Astrid & Agnes LILLY Örhängen 4 mm Kristall/Guld på nätet redan idag. Köp inför black friday, cyber monday eller på mellandagsrea med eventuell rabatt. Här har vi samlat mer information om produkten Astrid & Agnes LILLY Örhängen 4 mm Kristall/Guld inom kategorin Örhängen.

Kategori: Örhängen
Artikelnummer: 196840
Visa fler

Från kunskapsbanken

Agnes

Agnes är ett kvinnonamn av grekiskt ursprung, som använts i Sverige sedan slutet av 1200-talet. Det kommer från grekiskans agnós med betydelsen kysk. Namnet har även kommit att associeras med agnus, det grekiska ordet för lamm. Namnet var populärt kring förra sekelskiftet (1900) och har under 2000-talet kommit att bli ett av de vanligaste namnen bland nyfödda flickor.Den 31 december 2017 fanns det totalt 23 204 kvinnor folkbokförda i Sverige med namnet Agnes, varav 13 736 bar det som tilltalsnamn.Namnsdag i Sverige: 21 januari Namnsdag i Finland (finlandssvenska namnlängden): 21 januari

Örhängen

Denna artikel behandlar smycket örhänge. För själva håltagningen, se Piercing Örhängen är de smycken som är avsedda att fästas i öronloben, ofta i form av en örsnibbspiercing. Clips (som inte kräver hål i öronen) kom på 1930-talet. På 1950-talet kom örhängen som skruvades fast i öronloben. Mest utrerade moden: gigantiska plastpärlor och Chanelclips under 1950- och 1960-talet; tunna stora guldringar ("kreolringar") under 1970-talet; decimeterlånga "orientaliska" hängen c:a 1988–1992.

Emma

Emma eller EMMA kan syfta på:

0

År 0 är ett årtal som enligt traditionell årtalsform inte existerar. År 1 e.Kr. enligt den Gregorianska kalendern följer direkt efter år 1 f.Kr.. Enligt ISO-standarden för datum- och tidsangivelser (ISO 8601) som även tillåter negativa årtal, finns dock år 0000 som motsvarar det år som traditionellt betecknas år 1 f.Kr, och år -1 betecknar år 2 f.Kr. Astronomer har länge använt detta sätt att räkna årtal på, så ISO-8601-åren kallas ibland astronomiska årtal; dock brukar astronomerna hoppa över de inledande nollorna och bara använda så många siffror som behövs. Ett förslag till kalenderreform som tillkommit av andra skäl är Holocen-eran (HE). HE följer ISO:s standard genom att lägga 10 000 år till den traditionella årtalsformen. Följande tidsaxel visar på frånvaron av år 0. Varje ruta är ett år, gränslinjen mellan rutorna är nyåret. Mellan ruta [1 f.Kr.] och [1 e.Kr.] finns alltså inget år. Frånvaron av år 0 innebär bland annat att man måste tänka sig för om man vill fira ett jubileum av en äldre historisk händelse. Den som exempelvis ville fira 2 500-årsjubileet av slaget vid Marathon, år 490 f.Kr. kunde då inte göra det år 2010, utan först år 2011. Detta framgår tydligt om man i stället daterar slaget enligt ISO-standarden; då inföll det nämligen år -0489. En förklaring till varför år noll inte funnits i traditionell årsräkning är att årtal från början är ordningstal: det första året efter Jesus födelse, det andra året ..., och så vidare. Man kan jämföra med hur den svenska kungalängden numreras, exempelvis Gustav den förste, Gustav den andre; så kommer man så småningom till Gustaf V och Gustaf VI. Man säger inte att Gustav Vasa var Gustav den nollte, eller att den trettioförsta december följs av den nollte januari. Även månader och dagar i datum är ordningstal, till skillnad från vanliga klockslag där i stället passerat antal enheter anges.